TRE DAGAR IN I DÖDEN
Inspirerad av Eva Seemans roman med samma namn om en död kvinna som sitter utanför sin stuga och tänker tillbaka på sitt liv under tre dygn. Absolut ingen karbonkopia av boken men direkt framsprungen ur den känsla den lämnade efter sig.
Jag behövde bara sitta, och komma fatt mig själv
Du kom för att titta, det var bredvid en älv
Däruppe flög en fjällvråk, i en ring
Där nere sprang lämlar, överallt omkring
Du sa att solen, är som en ballong
Jag sökte i minnet, efter en bortglömd sång
När kylan kom emot oss, du tände en eld
Ditt huvud på min axel och jag var beredd
En sommar på en badstrand, då dök du upp igen
Så många år förflutit, jag burit med dig som en vän
Du sa att två dagar, det blir jag kvar
Sen måste jag resa, till min sjuke far
Och jag skrek: -Vänta! Gå inte nu...
Och nånstans där borta, där låg min fru
Det enda du sa, innan du tog adjö
Var: -Att leva är en konst...och att dö
En gång i en kyrka, det här kanske jag drömt
Men den där doften, den har har jag aldrig glömt
Från blommor på altaret, och din parfym
Du spelade på orgeln, så sprang vi ner mot byn
Jag läste en tidning, där stod ditt namn
Begravningen var i tisdags, äntligen i hamn
Fast vi träffats tre gånger, eller var det kanske två
så kom du mig närmast av alla ändå
- - -
text & musik: George Gustafsson
© Primary Rock 1998 |