Nyheter Biografi Diskografi Kontakt Länkar MySpace Facebook Spotify YouTube iTunes In English

  

HIMLAJORD

Älskat Evert Taube ända sedan jag var liten.
Farfar satt alltid och sjöng "Linnea" när vi var ute på biltur för det var man på den tiden.
Sedan i 8-9-årsåldern tävlade min kompis Erik Karltun och jag
om vem som bäst kunde texten till "Fritiof och Cramencita".
Har i decennier kännt på mig att "Himlajord" skulle passa bra
med ett dub-reaggae-artat komp och sedan när jag hittade den här
recitationen och Evert Taube-sällskapet gav sin välsignelse föll bitarna på plats.

Den jorden som du trampar
hos mej på Crimson Creek,
den kommer ifrån himmelen
och den har gjort mej rik,
den duggade så sakta
i många tusen år,
det är en himlajord, min vän,
den jorden där du står.

Di säjer att den kommer
från öknen västerpå,
men ifrån himlen föll den,
det kan du lita på.
Och oceanens vindar
bar regnet till vår bukt,
och jorden drack och grönskade
och satte blom och frukt.

Till denna himlajorden
kom jag som timmerman,
i Falkenberg jag föddes,
John Löfgren var mitt namn.
Nu kallar jag mig Loffgren
ooh odlar apelsin,
trehundra kor jag äger nu,
sex hästar, åtta svin.

Så talte farmar Löfgren,
jag svarade som så,
att lantbruk var det yrke
jag minst förstod mig på.
Men att jag hört på pampas
ett yttrande ibland
om jorden där att den kom dit
med storm från Incas land.

Den kallas lössjord, sa jag,
den kommer som ett damm,
ett stoft från heta öknar
som vindarna bär fram.
Om saken ter sig sådan
i vetenskapens ljus,
så är det dock en himlajord
du ser ifrån mitt hus.

Det låg en vacker tanke
i Löfgrens romantik,
en tro på nåd från ovan
som gj orde honom rik.
Han slet där i sin djungel
med halländsk energi,
ooh odlade den himlajord
som han nu sover i.

Hans rikdom var dock ringa,
det har man insett nu,
hans egendom tog banken,
en kviga fick hans fru.
Men apelsiner lysa
i Löfgrens spår som guld
i urskogen i Queensland
och kvittad är hans skuld.

Själv går jag i Ligurien
på Medelhavets strand,
det blåser från Sahara
och rymden står i brand.
Jag tänker på John Löfgren,
min vän vid öknens rand.
Det faller jord, jungfrulig jord,
från himlen i min hand.

Text & musik: Evert Taube
arr: George Gustafsson

© Körlings Förlag AB, Primary Rock 2007