j

TILLBAKA

FÖR PEPS

En dikt av Cornelis som finns med i samlingen "Till Fatumeh" som kom precis i vevan när han dog. Fick en melodi i huvudet när jag läste den och vad jag vet är den inte tonsatt förut. Såg honom på sista turnéen både i Roskilde och här i Norrköping och han blev SÅ hyllad. I Roskilde ville publiken inte släppa ifrån sig honom, arrangörerna bad på sina bara knän att vi skulle ge oss men alla ville bara hör mer och överösa honom med kärlek. Samma sak här i stan och det var allt från "fina folket" till ADHD-punkarna i publiken och alla älskade honom lika mycket. Och han var ju så cool... Skulle man symbolisera ordet cool med en person skulle det vara Cornelis. Cornelis och Peps bodde nära varandra nere i Skåne ett tag och det var säkert då den här kom till. 2007 fick Peps Cornelisstipendiet.

 

När det våras i Svedala; i den sköna månad maj
är det ljuvligt att få tända sig sitt ajjabraj!
Men tvi vale för griniga grannar som vill att man omhändertas
för att man slår på en pjäxa – alltså: meckar sig ett gas…

Till exempel: vid kanalen; lagom lä – lagom blåst.
Och man öppnar sig sin själ… den som varit så illa låst.
Hör: vattnet som talar sånger! Hör att gräs och blader gro!
Är det ingenting som passar åt dig… Det var synd det… Baby blue.

Själv är jag en enkel vandrare utan onda uppsåt
med drömmar av guld och silver och ett liv i rostig plåt…
- Men i morse klev jag upp för att gå mig en morgonsväng
och då låg det kvar en jänta med sin katt i min säng.

Hon är inte så dum – den jäntan; hon har en tomatröd katt
Hon… och katten… och en annan… vi bodde ihop i natt.
Om oss tre må väl någon skriva: ”Strax innan sirenen tjöt
fick dom kärlek och mjölk och lingon i en tallrik rågmjölsgröt.”

Nu har jag sett att våren kommer och jag gör mig till tolk.
För mitt hjärta och min tanke… och meckar mig en holk.
Och nu åker jag välan hemåt på den gamla cykelen…
Ja. Så väcker jag den jäntan… Få se vad som händer sen.

Någonstans i det fria, finns ingen polis;
Inga väktare som vaktar. Uppå väktares vis…
Grinden gungar lätt för brisen och jag cyklar bort en sväng
för att jäntan och hennes katt somnat om i min säng.

Nu är vintern hädangliden; man har glömt att man frös.
Snart är sommaren här; då ska man vara arbetslös!
”Fåfäng gå lärer mycket ont!” Det är inte lögn en gång…
Och var vänlig och var tyst; när jag fyller min shilong.

- - -

Text: Cornelis Vreeswijk
Musik: George Gustafsson


© Primary Rock 2003

 

© Primary Rock 2006

Tack till Bladets webakut!